Arabiska
Elevarbeten	Elevarbeten om miljön

ARABISKA SOM MODERSMÅL I LUND

Vi är sex lärare som undervisar i arabiska i Lunds kommun, Loussin Lindberg, Ahmad Riadh, Mojuer Mouna, Najm Amila, Salloum Nazira och Tamar Ucar.
Arabiska är ett stort språk. Det talas officiellt i tjugofyra länder från Irak i öster till Marocko i väster.
Våra hundratjugo elever kommer från olika länder, bl.a Irak, Libanon, Syrien, Sudan, Kuwait, Marocko, Algeriet och Jordanien, talar samma språk på olika dialekter.
En stor del av de arabisktalande eleverna går på grundskolan och har arabiska som modersmål.
Mer än tjugo elever går på olika gymnasieskolor och har arabiska som B-språk, dvs istället för EU-språk som tyska, spanska etc...  Läs om vårt läsutvecklingsprojekt, LUS. på arabiska eller på svenska.
20 elever kommer från olika länder, bl.a Irak, Libanon, Syrien, Sudan, Kuwait, Marocko.

Araberär en befolkningsgrupp i Främre Asien och norra Afrika som talar arabiska, ett semitiskt språk. Folkgruppen uppgår idag till cirka 300 miljoner människor.

Den arabiska kulturenär mycket stor och rik och har tidvis haft stor inverkan på den västerländska kulturen, t.ex. inom matematiken (arabiska siffror, algebra m m ) och inom astronomin.

Arabiska språketär det största av de semitiska språken. Det talas idag av cirka 300 miljoner människor och är officiellt språk på den arabiska halvön och i Irak, Syrien, Jordanien, Libanon, Egypten, Sudan, Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko samt Mauritanien. Skriftspråket i de här länderna är så kallad klassisk eller standardarabiska, som också är Koranens språk. Språket varierar i olika dialekter, som ofta skiljer sig avsevärt från varandra. Arabiska språket är också andraspråk i några andra länder. Många muslimska länder som inte har arabiskan som förstaspråk har det som andra språk på grund av koranen. Arabiska är obligatoriskt ämne i skolan bland annat i Pakistan, Iran och Afghanistan.

Arabiska alfabetet har liksom svenska alfabetet 28 bokstäver, som har utvecklats ur fornsemitiska alfabetet. Alla bokstäver i arabiskan är konsonanter men bara tre av dessa är vokaler, nämligen de långa vokalerna (a, i, o). De korta vokalerna indikeras med små tecken över eller under konsonanterna.  Man läser och skriver arabiskan från höger till vänster. Det arabiska alfabetet används också i andra muslimska länder som Iran, Pakistan och Afghanistan. I dessa länder förekommer ofta arabiska låneord. Detta gäller även i Turkiet, som under 1920-talet övergick från det arabiska till det latinska alfabetet. Under medeltiden kom det flera arabiska låneord in i europeiska språken t. ex. amiral, algebra, alkohol etc.

En skillnad mellan arabiska och de andra indoeuropiska språken är meningsbyggnaden, i första hand ordföljden. I arabiska språket kommer verbet normalt först och därefter subjektet och objektet. Om man på arabiska vill säga t.ex. "en vacker flicka" så blir det "en flicka vacker", adjektivet kommer alltså efter huvudordet.

De Arabiska siffrorna0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. som infördes i Europa på 1300-talet, är de mest använda siffrorna i världen. Araber använder idag de indiska siffrorna som ser ut så här.  

För tusentals år sedan tämjde handelsmän från södra Arabhalvön detta idisslande djur för att klara den långa och svåra färden till de norra regionerna av Mellersta Östern. Kamelen har blivit det viktigaste hjälpmedlet för transport skugga, mjölk, kött, ull och skinn. Numera är kamelerna även uppskattade som tävlingsdjur.
Fortfarande används kamelen i många delar av Afrika och Asien som plogdjur samt transportdjur till marknader längs ökenrutter, som ofta är oframkomliga för moderna transportmedel .
Kamelen kallades Ata Allah, Guds Gåva, för att det har skapats med de speciella dragen, kroppsstrukturen och beteendemönster som utmärker detta fantastiska djur.
Den arabiska dromedaren är enpucklig och kamelen är tvåpucklig. Den har ett rykte om sig att vara besvärlig. Det är honan som är riddjuret. Hanen är svår att rida på, därför används den mest som lastdjur.

Kroppstemperatur:Kamelen flåsar inte och svettas väldigt lite. Kamelen har en unik kroppstermostat. Den kan höja sin toleransnivå med 6° c innan den börjar att svettas och undviker därmed onödiga vätskeförluster. Inget annat däggdjur har förmågan till detta. Kamelens kroppstemperatur är ofta lägre än lufttemperaturen. En grupp kameler kan undvika extrem hetta genom att pressa sig mot varandra.
Kamelen har många egenskaper som är väl anpassade till den hårda miljön i öknen.

Öron:Kamelen har bra hörsel trots sina små öron och den bryr sig inte om kommandon. Öronen har päls för att filtrera sanden så att den inte blåser in i öronkanalen.

Ögon: Kamelens stora ögon är skyddade av dubbla rader av långa, krulliga ögonfransar och tjocka buskiga ögonbryn, som håller sanden borta och skyddar ögonen.

Mun och läppar: Kamelen har stor mun, tjocka läppar och 34 vassa tänder som gör att kamelen kan äta taggiga växter utan att skada sig och utan att behöva sträcka ut tungan och förlora kroppsvätskor. Kamelen sväljer sin mat utan att tugga, sedan spyr den upp maten och idisslar den.

Näsa: Näskanalerna är skyddade av stora kraftiga näsborrar som kan öppnas och stängas när det behövs. När kamelen reflexmässigt rycker på näsan så kyler den ner inkommande luft och kondenserar fuktighet från utandningen.

Hår: Alla kameler fäller hår på våren och får ny päls lagom till hösten. Kamelhår är attraktivt världen över för dess höga kvalitet till pälsar, klänningar, beduinmattor och tält. Kamelen kan fälla 2,25 kilo hår varje år.

Ben:Kamelens långa, tunna ben har kraftiga muskler som gör att den kan bära tunga laster över långa sträckor. Kamelen kan bära upp till 150 kg. Den arbetar 6-8 månader om året. Resten av året behöver den vila.

Fötter:Kamelen har breda, flata fötter med två tår på varje fot. När kamelen sätter ner sin fot spänds den ut på ett sätt så att foten inte sjunker ner genom sanden. Kamelen är passgångare, vilket betyder att den lyfter samtidigt på både fram- och bakbenet på ena sidan av kroppen. Detta får kamelen att se ut som en gungande båt. Härifrån kommer smeknamnet "ökenskepp".

Puckeln: Kamelen behåller inte vatten i puckeln, utan puckeln är ett slags fettlager som används för att få energi då det är svårt att hitta mat. Puckeln krymper ihop då fettlagret minskar. Detta sker utan att kamelens fysik blir svagare. Efter vila blir puckeln normal igen.

Höjd och vikt: En fullvuxen kamel är 1,85 m och 2,15 m vid puckeln. Längden är ca.3m och vikten är 500kg upp till 750 kg.

SnabbhetNormal fart för en gående kamel är 5km/h.En arbetskamel går ungefär 40 km/dag och kan gå tre dagar i följd utan att dricka eller äta .
Mat:En kamel kan gå 5-7 dagar med lite eller ingen mat och vatten och kan förlora en fjärdedel av sin vikt utan att ändra sina normala funktioner. Kamelen är beroende av sin ägare för att få mat, men kan överleva på en taggig växt, träd, torra löv sura, söta, beska och på allt annat som är tillgängligt.

Kött:Det bästa kamelköttet kommer från unga kamelhanar. Det anses vara en delikatess hos araberna och populärt i länder där det är svårt att hålla boskap, såsom får, getter eller kor. Köttet är svårt att tugga, men smakar som biff.

Mjölk Kamelmjölk är mycket nyttigare än komjölk. Den har lägre fetthalt och laktosnivåer och högre kalcium, järn, vitamin C och dessutom kan mjölken förvaras utan kylskåp lång tid. Mjölken är tjock och söt i smaken. En kamel ger 4-6 liter mjölk om dagen och sinar inte i torra tider. En ko ger 1-2 liter och dessutom sinar komjölken i torrtider.

Vatten:Kamelen behöver mycket lite vatten om födan innehåller vätska. Kamelen kan dricka 100 liter på 10 minuter, detta skulle döda ett annat djur, men kamelens unika metabolism gör att den kan konservera vattnet i sitt blodsystem. Urinen hos kamelen passerar genom levern, som kan tillgodogöra sig den och utan att bli urinförgiftad, vilket är fallet hos andra djur.

Livslängd:Efter en dräktighetsperiod på 13 månader får kamelen en kalv eller tvillingar, men tvillingfödsel händer inte så ofta. Ungarna går på sin egna ben bara några timmar efter födseln, och håller sig nära modern tills de är 5 år. Kamelen lever i ca 40 år, men en arbetande kamel slutar att arbeta vid 25 års ålder.

Till deg
3dl mjöl
50g smör eller margarin
1tsk bakpulver
1-2dl mjölk
Fyllningen:
400g köttfärs
1 stor gul lök
1 burk krossade tomater
2 klyftor vitlök
2 Morötter
salt
2 tsk peppar
kummin
curry
koriander

1.Börja med degen . Blanda mjöl , bakpulver , salt och socker i en stor bunke .
Smält smöret och blanda det med mjölken . Arbeta massan till en deg som delas
Till 30-35 delar.
2. Finhacka löken och fräs köttfärsen i smöret. Blanda i tomater och pressa vitlöksklyftorna. Riv morötterna och blanda med köttfärsen.
3. Krydda efter behag med salt och de andra kryddorna.
4. Fyll därefter varje degplatta med 1 msk av köttfärsfyllningen.
5. Lägg pirogerna på en smörad plåt och pensla med uppvispat ägg.
6. Grädda i ugnen på 200 i 15 minuter eller tills de blir gyllenbruna.
Smaklig måltid!

- Att Babels torn var helt enkelt en zikkurat, ett trappstegstempel av samma slag som det finns i Ur och i en rad andra städer från sumerisk
och babylonisk tid. Babel betyder inte alls förbistring, som Bibeln i etymologiskt lättsinne hävdar, Bab-ili betyder Guds port.

- Att Hammurabis lag är inte den första i världen. Ur-nammus lag, fragment från tredje är nära ett halvt årtusende äldre, men lagen på den svarta dioritstenen bildar ändå epok i rättens och följaktligen även vår egen historia.

- Att på 600 –talet skapades forntidens största bibliotek i Ninive, vers trettio tusen lertavlor nu på Brittiska museum. Var annars?

- Att ett av Euklides teorem om likformiga trianglar: Trianglar är likformiga, om de överensstämmer med avseende på två vinklar. Poängen är att denna teori alltså hade formulerats av Babylons matematiker 1500 år före Euklides. Det är inte omöjligt att de i sin tur hade övertagit det från sumeriska läromästare.

- Att redan på 1800-talet kunde kaldéerna räkna med kvadrat- och kubikrötter och de hade infört positionssystemet, som inte ens romarna hade kommit på tvåtusen år senare.
- Att greken Hippokrates från 400-talet f Kr anses ha grundat den medicinska vetenskapen och brukar därför kallas för "läkekonstens fader".
Numera anses att läkekonsten hade förfäder både i Mesopotamien och i Egypten

- Att mongolerna under Hulaku, Djingis Khans sonson, som bara följde familjetraditionen när han slaktade 800.000 av Bagdads invånare och sydde in den siste Abebasidiske kalifen i en säck och lät sina lurviga hästar sparka ihjäl honom. Tigris skall först ha varit rött av blod och sedan svart av bläcket från alla böcker som slängdes i den.

- Att oljan i Irak började exploateras på 1920-talet, men de som tog hem de stora vinsterna var engelsmän och amerikaner.

- Att arabiska filosofer som Avisenna och Averoes har lärt oss mycket om Aristoteles. Även inom medicin och historieskrivning förde de vidare arvet från grekerna.
De var också själva framstående astronomer och matematiker, vi har våra siffror från dem och till och med vårt ord siffra (sifr = noll) är arabiskt.