Turkiska
     

                         Aktualiserad Ht 2008

Türkçe Anadili Egitim Sayfasina Hos Geldiniz!
Turkiska språkets fonetik
Allt om Nasreddin Hodja på turkiska, svenska och engelska
Nasreddin Hodja-berättelser (på svenska)
Föräldrarmötet
Elevarbeten
Länkar
 

Türkçe Anadilinde Eğitim Sayfasına Hoşgeldiniz

Merhabalar,

 Bu sayfa Lund Belediyesine bağlı okullarda verilen Türkçe Anadili Eğitimiyle ilgilidir.
1989 yılından beri Lund’da anadili Türkçe olan öğrencilere Türkçe öğretmekteyim. Öğrencilerimin yaşları 7 ile 18 (Lise son) arasında değişmektedir.
İlköğretimde ders saatleri haftada 40 ile 80 dakika arasında, liselerde ise 110 dakika olarak belirlenmiştir.
Aşağıdaki ders planında yer alan konuları Türkçe olarak da işleyen çocuklar, kendilerine sunulan bu eğitim sayesinde yazma, okuma ve konuşma/ifade becerilerini geliştirebilmektedirler.
Burayı tıklıyarak bazı öğrencilerimin yazı becerisini ortaya koyan örnekleri bulabilirsiniz.
Bu örneklere bakarak, İsveç’in her yerinde sunulmayan ama Lund Belediyesinin
uzun yıllardır inanarak sürdürdüğü anadili eğitim politikasının ne kadar ciddi olduğu konusunda bir yargıya varabilirsiniz.

Öneri ve görüşlerini bekliyoruz.

Saygılarımla,

 Affan Dağaşan


                                                   T ü r k ç e   D e r s   P l a n ı

                                                Konkretisering av arbetsplan i  turkiska

 

Okul  Öncesi ve Birinci Sınıf

Konular
              - Renkler

              - Haftanın günleri,
             
- Mevsimler
             
- Şarkılar ve tekerlemeler
              - Hayvanlar ve bitkiler
             
- Göçmen kuşlar

              - Meslekler
              - Ailemiz

              - Sayılar*
              - Şarkılar ve tekerlemeler
              - Masallar
              - Değişik konulu resim kesip yapıştırma
              - Giysilerimiz
              - Trafik

 Hedef: Sözcük dağarcığının gelıştirilmesi, ve çocuğun dil yeteneğinin geliştirilmesi.

 

İkinci Sınıf

Konular

Türkçe ABC
Hayvanlar (Evcil ve Yabani Hayvanlar)
Kuşlar
Mevsimler/Aylar/Günler/Saat/Günün bölümleri
Sayılar
Nezaket Kuralları/ Ne nasıl söylenir
Hayvan Masalları (Beydaba-Ezop-La fontain)
Sebze ve Meyveler, yazımı
Sağlık kurallari, temizlik, beslenme
Trafik ve kurallar
Masal Dünyasından, Turk masal figürleri
Ev ve ev eşyaları
Okuma ödevi


Üçüncü Sınıf

ABC’nin tekrarı; sesli ve sessiz harfler
Hayvanlar üzerine/ memeli hayvanlar
Hayvan Masalları, çizıip-boyama ve yazma

Mevsimlerin ayrıntılı anlatimı

Matematik terimleri (artı / eksi/ çarpma/bölme)
Nezaket kuralları
Besinler, yiyecekler
Eşyalar
Beş Duyumuz
Resimli Bulmacalar
Hastalıklar
Kumaşlar ve giysilerimiz
Hava Durumu
Nasrettin Hoca
Resmi ve Dini Tatiller
Annelr Günü
Akrabalarımız
Okuam ödevi 

Amaç :Okuma ve yazma

 
Beşinci Sınıf

- 4. Sınıfta elde edilen bilgilerin tekrarı ile geliştirilmesi
- Türkiye haritası, şehirler ve komşuları

- Türkiye tarihi
-  Türkçe Çocuk Edebiyatından seçmeler
- Türk ve dunya edebiyatından resimli hikayeler
- Nasrettin Hoca hikayeleri
- Türkçe bulmacalar ve bulmaca çözmek
- Sosyal ve fen bilimlerine ait metinlerle tanışma
- Dilbilgisi (isim ve sıfatlar)
- Dikte yazı
- Mektup yazmak
- Piyes seçip okumak
- Radyo piyesleri dinlemek
- Eşyaların fiziksel özelliklerini 


Dördüncü Sınıf

Geomtrik terimler
Diğer ülkeleri tanıma ve konuştukları diller
Türkçe Gramer: sesli uyumu
Deklination (ç-p-t-k) nın değişime ugraması
Nasrettin Hoca
Türk Masallarına Giriş
Karagöz/Hacıvat
Türkiye Tarihine Giriş
Yemek Tarifi ve tarif yapmak
Değişik metin ve yazıları okuyup sorulari cevaplama

Resimsiz Bulmacalar (yazilı)
Dilbilgisi  (Sesli Uyumu)
Resmi ve Dini Bayramlar

Meslekler
Okuma ve yazma zorluklarına karşı çalışmalar
Yüksek sesli okuma; duyulanı yazma

Okuma ödevleri
Amaç: Okumayı ve yazmayı sağlamlaştırmak

 

Altıncı Sınif 

- Türkiye coğrafyasına devam yetişen endüstri bitkileri ve sanayii

- Dilbilgisi (fiiller ve çekimleri)

- Değişik yazım kuralları

- Türkçe Atasözleri ve deyimler

- Türkçenin kaynağı ve Dil tanımı

- Çevre sorunları ve çevre bilgisi

- Seçmeli türkçe metinler ve gazete küpürleri

- Önemli Türk yazarlarinı tanımak

- Dilbilgisi ( zarf ve bağlaçlar)

-  Kompoziisyon yazımı 

Hedef – Değişik konularda etkin

Ve hızlı yazabilmek


   
7-8-9 ncu Sınıflar 

- Turkiye Coğrafyası
- Türk Yurttaşlık Bilgisi
- Türk Yakın tarihi
- Osmanlı Tarihi
- Cumhuriyet Tarihi ve Reformları
- 20. yy. Türk Edebiyatı ve Türk         yazarları
- Dünya Edebiyatından
- Türk Şiiri ve Şairleri
- Türkiye’den Gazete başlıkları
- Çevre ve çevreyi koruma
- Anadolu  Medeniyetleri

 
 
  7-8-9 ncu Sınıflar
 
- Dilbilgisi
 - Yazım Kurallarına genel bakış
 - Türk Hikayeciliği ve Romancılığı
 - Türk Kültürü ve Sanatı (Resim, karikatür, sinema, müzik
 - Gelenekler görenekler
 - Dinler Tarihi
 - Göçmen olmak
 - Değişik konular üzerinde tartışma
 - Demokrasi, tanımı ve önemi
 - Atasözleri
 - Ünlülerin sözleri, Güzel Sözler



Det turkiska alfabetet
(sedan 1928)

A  B  C  Ç  D  E  F  G  Ğ  H  I  i  J  K  L  M  N
ö  P  R  S  Ş  T  U  Ü  V  Y  Z

Det finns 8 vokaler och 21 konsonanter i turkiska sprċket, som ingċr i den ural-altaiska sprċkgruppen.
a  e  ı  i  o  ö  u  ü
Obs!  Bokstaven “y” är inte en vokal i turkiska sprċket.
De svarta vokalerna ovan är öppna vokaler, de färgade är slutna.
Ordens första vokal avgör vilka vokaler som följer efter:
Om ordets första vokal är en öppen vokal, dċ blir de följande
vokalerna öppna. Om första vokalen i ordet är en
sluten vokal, följer slutna vokaler. Det kallas “vokalharmoni”
t ex.  k a l a b a l ı k,   o t u r u m,      k e d i,  k ö t ü r ü m
 

8 vokaler

a (uttalas a som i  “alla”)

e (uttalas e som i  “ek”)

ı (uttalas  ı som i:et i engelskans “cousin”)

i (uttalas i som i “is”)

o (uttalas som svenskt ċ)

ö (uttalas som i “öster”)

u (uttalas som svenskt o i “bok”)

ü (uttalas som tyskt ü, som i “über”)

21 konsonanter

Alla konsonanterna uttalas med ett följande “e”, liksom

svenskans “b”, “c”, “d”…

B b, (uttalas “be” som i svenskans “bok”)

C c, (uttalas “dje” som i engelskans j, “John”)

Ç ç, (uttalas “tsche” som i engelskans  “chair”)

D d (uttalas “de” som i svenskans “duk”)

F f,  (uttalas “fe” som i “fever”)

G g, (uttalas “ghe” som i “ghetto”)

Ğ ğ,  yumuşak (mjukt) g (uttalas ej, förlänger föregċende :

t ex  “Kağan” som uttalas “Kaan”)

H h,  (uttalas “he” som i “här”)

J j,  (uttalas tonande, som i engelskans “pleasure, eller franskans “Jean”)

K k, (uttalas “khe/kha”)  som i Kenneth

L l, (uttalas “le” som i “lera”)

M m, (uttalas “me”) som i “media”

N n, (uttalas “ne”) som i “nejlika”

P p, (uttalas “pe”) som i “Peter”

R r, (uttalas “re” som i “reform”

S s, (uttalas “se” som i “se”

Ş ş,  (uttalas “sche” som i engelskans “sure”

T t,  (uttalas “te”) som i  “tema”

V v, (uttalas “ve” som i “väder”

Y y, (uttalas “jä”) som i “Yes!”

Z z ( uttalas tonande z, “ze”) som i engelskans “zero”

Till toppen



NASREDDIN HODJA

Humorns mästare Nasrettin Hodja återspeglar i sina berättelser det typiska turkiska livet och mentaliteten. Han får oss att skratta och i samma stund att tänka: det roliga och det allvarsamma går hand i hand, men låt oss försöka berätta för dig om Nasrettin Hodjas liv och leverne i korthet:
Det sägs att han föddes 1208 i Aksehir, en liten by nära staden Eskisehir. Han studerade i olika skolor i Sivrihisar och Konya men han lämnade ändå aldrig Aksehir där han levt den största delen av sitt liv.
Man vet att han undervisade och tolkade "Kudur-i Cherif", en storslagen referensbok om Hanefiernas lagbok.
Hans kvickhet återfinns som en röd tråd i alla hans berättelser. Det finns ett idiomatisk uttryck hos oss: när någon hamnar i en konstig situation eller måste skratta åt sin egen belägenhet då säger vi: "vi blev som Hodjan (Hocaya döndük)" och helt plötsligt blir denna situation som en av Hodjas berättelser.
Nasrettin Hodjas berättelser blir aldrig föråldrade. De känns väldigt aktuella med deras bitande humor och charm. Man har berättat och återberättat--men folket har ibland lagt till eller t.o.m konstruerad nya berättelser (men alltid i Hodjas stil och anda). Därför känner man idag inte till det riktiga antalet orginella Hodjaberättelser.
Hodja är begraven i Aksehir. Även hans mausoleum bär spår av hans humor. T.ex är hans dödsår skrivet baklänges ( 386 i stället för det korrekta datumet 683 av islamska tideräkningen, alltså år 1284 enligt vår tideräkning). Detta i likhet med det som händer i en av hans berättelser där han rider på åsnan baklänges.

Här följer några typiska Nasreddin Hodja berättelser:

ÅSNAN SOM GICK BAKLÄNGES
En dag rider Hodja på sin åsna baklänges.
De passerande undrar vad Hodjan håller på med:
"Hodja, du sitter baklänges på din åsna".
"Nej" svarar Hodja.
" Det är inte jag som sitter baklänges. Det är åsnan som går baklänges" svarar han.

HUVUDVÄRK
Någon frågar Hodjan:
"Jag har så ont i huvudet. Vad ska jag göra?"
Hodja:
"Häromdagen hade jag ont i tanden. Jag gick till tandläkaren. Han drog ut den och nu äntligen mår jag förträffligt... Ser du, gör som jag. Det finns en utväg för att bli kvitt huvudvärken" sa han.......

VAD ÄR GIFTERMÅL
Någon frågar Hodjan:
"Vad är giftermål Hodja?"
Hodja tvekar inte och svarar:
"Giftermål är att höra kvinnan tjata på dagen och att höra mannen snarka på natten!"

TVÄTTLINAN
En dag kommer grannen in och vill låna Hodjas tvättlina en gång till.
"Jag har mjölat linan, " svarar Hodja. Grannen håller sig för skratt och frågar:
"Men Hodja, har man någonsin sett på maken, mjölar man en tvättlina?"
Hodja blir förbannad och säger:
" Kan du inte fatta att jag inte tänker låna ut linan till dig?"

VÄGEN
En dag är Hodja på väg hem och när han passerar en stor platan ställer sig en gäng busiga pojkar framför honom och säger:
"Hodja, kan du klättra upp på trädet?"
Hodja tittar först på trädet sedan på pojkarna. De skrattar och pekar på hans tofflor. Hodja låtsas inte se deras blickar och tar av sig sina mjuka tofflor för att sätta dem i sin överklädsel.
Pojkarna kan inte låta bli att fråga:
"Men Hodja varför lämnar du inte dina tofflor vid trädet?"
Hodja ler:
"Man vet ju aldrig, kanske hittar jag en väg däruppe och kan då gå hem direkt."

Till toppen


FÖRÄLDRAMÖTET

Jag visste inte riktigt om jag skulle gå till föräldramötet eller inte. Jag hade egentligen inget att säga där. Och även om
jag hade haft det, kan jag ju inte tala inför publik.
Jag blev försenad. När jag kom fram till skolan hade lärarna redan börjat diskutera. Jag smög in i salen, och just då såg
jag en dam knyta näven och klaga högljutt:
- De kommer försent, det gör de minsann!
Jag skämdes och blev röd i ansiktet. Stammande försökte jag förklara, för att ursäkta mig:
- Det var trafiken, ni vet… det fanns ingen taxi… ingen buss heller.
En gråhårig kvinna som stod upp tog till orda:
- Det angår inte skolledningen. Det största problemet på skolan är att eleverna kommer för sent. Skolan börjar väl
klockan nio…
En annan kvinna tillade, sittande på sin plats:
- Först och främst måste ni i skolledningen förbjuda flickorna att ta på sig tunna strumpbyxor!
Mina ögon drogs till kvinnans ben:
- Jag instämmer med damen, sade jag. Alla våra skolflickor måste ha på sig svarta, tjocka långstrumpor.
En man, troligen far till en av eleverna, reste sig upp och klagade:
- Vi har nog viktigare saker än strumpor att diskutera! Först och främst måste vi ta upp skolans undervisning i
främmande språk. Jag tycker att all undervisning bör ske på tyska. Jag har själv varit i Tyskland lång tid. Där läser
barnen alla skolämnen på tyska.
För att rädda ansiktet ( jag hade ju trots allt kommit försent till mötet) yttrade jag mig igen:
- Jag instämmer; hela världens tekniska utveckling har vi ju tyskarna att tacka för. Om tyska barn inte hade haft
undervisning på tyska i skolan…
- Detta hör väl ändå inte till saken! Det är upp till Ministeriet att bestämma vilka främmande språk som ska läras ut.
Här ska vi… huvudsakligen samarbetetet mellan skola och föräldrar…
En äldre man tog till orda:
- Först ska ni väl förbjuda barnen att spela fotboll i skolan! Vi har inte råd att köpa skor jämt… och dessutom våra
barn… våra gamla seder och bruk…
Mannen som satt bredvid mig frågade försiktigt :
- När börjar elevernas uppträde?
Jag svarade:
- Jag vet inte. Ni kan fråga rektorn.
- Vem är rektorn då? frågade han.
- Här finns tre personer som skulle kunna vara rektor… Jag vet inte vilken av dem är…
Då frågade mannen lärarinnan med glasögon:
- Hur dags är elevernas uppträdande?
Hon svarade:
- Vad då uppträdande?!
Mannen skämdes och satte sig ner. Han vände sig mot mig och sade:
- Har man sett på maken! Min dotter har lurat mig genom att säga "Pappa, i dag är det elevuppträdande på skolan. Jag
ska själv dansa folkdans…" Därför skyndade jag mig hit. Förstår ni? Jag ska nog ge henne en omgång när jag kommer
hem…
Kvinnan som ville att flickorna skulle ha långstrumpor på sig höll fortfarande på att propagera för sina åsikter, och
mannen som ville att skolämnena skulle läsas på tyska, höll på att berätta om sitt liv i Tyskland för de kringsittande.
En ung man till vänster om mig sade :
- Förlåt mig, jag förstår inte ens vad diskussionen handlar om. Jag försökte sammanfatta åt honom:
- Den gamle mannen vill att alla barn ska förbjudas att spela fotboll. Den där kvinnliga läraren klagar på att eleverna
kommer försent till skolan. Kvinnan där…
- Jag önskar att jag kunde gå härifrån, mumlade mannen.
- Varför då? frågade jag.
Han svarade:
- Jag har kommit helt fel, jag skulle gå på ett fackligt möte… Det var bra att jag inte begärde ordet! Jag skulle ha talat
om strejkrätt…
Den gråhåriga kvinnan reste sig upp och sade:
- Vi måste tänka på de fattiga barnen som finns på skolan. Vi skulle vilja bekosta lunch för åtminstone hundra barn.
Därför är er hjälp…
En annan kvinna reste sig och avbröt:
- Varenda dag ber man om stöd! Vad händer med de där insamlingarna? Får vi någonsin veta? Det går ju inte att samla in
pengar titt som tätt… om vi planerar och delar upp det på flera månader, kan vi lättare hålla koll på våran budget.
Den gråhåriga kvinnan blev röd i ansiktet. Hon frågade tillbaka:
- Vad heter ditt barn ?
- Gülten Yasoba.
Hon mumlade:
- Hmm!.. Gülten Yasoba! Er flicka har hittills bara varit i skolan en vecka. Sedan kom hon inte. Ni har dessutom blivit
informerad per brev.
Kvinnan svarade:
- Du menar väl inte att jag ljuger?! Varje dag tar min dotter pengar från mig! Hon vände sig till en mamma som satt
bredvid och förklarade:
- Hon kommer minsann inte hem i tid heller, min kära. Vart tar hon vägen??
Vi var sammanlagt trettiotvå personer. Alla diskuterade högljutt och försökte föra fram sina åsikter.
- Snälla ni, det hörs inte vad ni säger. Tala i tur ordning! sade den gråhåriga kvinnan.
Vi räckte alla upp handen och begärde ordet. Jag insåg att jag inte skulle hinna få ordet, så jag reste mig helt enkelt
upp och började tala:
- Kära damer och herrar! Om våra barn inte klarar skolan, ligger hela skulden på föräldrarna. De visar inget intresse för
sina barn…
Jag blev uppskruvad och lärarna applåderade mig.
Den gråhåriga damen varnade:
- Det har blivit sent. Vi kan väl fortsätta på nästa möte.
Lärarna tackade mig för vad jag sagt innan jag gick från skolan. När jag kom hem frågade min fru:
- Varför kommer du så sent?
Jag tittade på min klocka, den var tio på kvällen.
- Jag har varit på föräldramöte, svarade jag. Jag höll till och med ett fint tal på mötet om att föräldrarna verkar visa
för dåligt intresse för sina barn i skolan.
Då sa min dotter:
- Snälla pappa, varför har du inte kommit på mötet på min skola i så fall?
Min fru började bli misstänksam mot mig och utbrast:
- Och dessutom ljuger du väl! Du har varit ute hela kvällen och så säger du att du har varit på föräldramöte!
- Jag har minsann varit på föräldramöte, min kära dotter, försökte jag försvara mig.
- Jag har varit där, pappa!, kontrade hon.
Då frågade jag henne:
- Går du inte på högstadiet på Horhor-flickskolan?
- Nämen pappa! svarade hon. Nog vet du att jag går i tredje klass på Beyazid Gymnasiet!
Hennes mamma frågade sin dotter förvirrat:
- Va? Går du inte på den privata skolan "Modern Kolej"?
- Jag blev relegerad därifrån, som du vet, mamma!
Jag for ut:
- Tyst, din oförskämda!… Kan man inte informera sin pappa och mamma om vilken skola och vilken klass man går i? Nu för
tiden har ungdomar ingen respekt för sina föräldrar!

Aziz Nesin *
Översättning: A.Dagasan
 

Aziz Nesin (1915-1997)
Föddes i Istanbul och gick i militärskola där. Lämnade senare den militära karriären bakom sig och började skriva i olika tidningar. Han
var uppmärksam och kritisk i samhällsfrågor. Valde ofta att använda satir i sina texter och böcker. Han gav ut många satirtidningar med
olika namn och tidningarna fick efterhand utgivningsförbud. Många gånger skrev han under fiktivt namn för att slippa besvär. Han skrev
över 90 böcker i olika genrer. Han har fått sina böcker översatta till många olika språk och har fått fem olika litteraturpris utanför
Turkiet. Han dog av hjärtinfarkt 1997 i Istanbul, 82 år gammal.

                                                                                                                    Till toppen



Länkar

http://www.sil.org/ethnologue/families/subfamily/Altaic/Turkic/